Det är mörkt och kallt här hos mig
Om 14 dagar och 9 timmar lyfter ett flygplan mot Island.
Dagen då trygghet och vanor upplöses närmar sig. Jag ska flytta till Island. Jag ska lämna allt jag kan och vet och flytta till ett land jag knappast har någon kunskap om (jag vet att det inte finns donken där dock), jag ska jobba med hästar vilka jag inte har någon vana kring och jag ska bo med människor jag inte vet namnen på. Jag är livrädd. När jag funderar över vem jag har det alltid funnits något som aldrig förändrats - en del av mig som varit rotad i sten; jag är bekväm.